sitter och kollar på bilder från irland och blir faktiskt riktigt ledsen. när jag fick beskedet om ridförbud så blev jag skitledsen men sen har jag liksom skjutit upp det, och bara sett allt det possitiva med att komma hem. men nu när jag verkligen tänker på det vet jag hur ont det gör, att jag inte fick fullfölja det jag påbörjat. jag var inte redo att åka hem, jag hade så mycket mer att göra där. 
nu har de börjat med santa farm, som jag längtade tills det skulle börja, så får jag inte vara där och uppleva det.

det är inte det att jag har ett skitliv, jag har ju fått världens mysigaste lägenhet, min älskade lilla katt, hästarna, ett jobb som jag faktiskt börjat tycka är roligt, och har börjat fått nya, fina vänner. men det är ändå så ensamt. jag har inte bott i karlskoga på riktigt på 3,5 år, och alla de kompisarna jag hade när jag gick på högstadiet har man växt ifrån, har liksom ingen man känner helt på riktigt om man säger så. och alla mina fina vänner bor överallt i vårt avlånga land. jag saknar dem så! men det kommer aldrig att bli så som vi hade under vår lillerudstid. för det är det bästa som har hänt! och saknar min fina fina xuan, när man bott med en människa under sånn lång tid och gå från allt till inget är väldigt svårt!

men jag saknar mina finafina vänner på irland, så. mest linda, hon måste vara den absolut snällaste människan på denna jord. men jag saknar sanna & marie, jag saknar evelyn jättemycket, becky och sarah, danielle, naoise, kera, karen, jayne, vinny, raurie, ja alla! och världens gulleunge, Maeve. jag saknar mina fina killy och cindy! daisy, världens lilla yrväder, polly och våra mysstunder i sängen och långpromenader, världens snällaste tigger och världens charmigaste Murphy. och min egna lilla bäbis garfield. ja jag kan fortsätta i all evighet, men kände att jag behövde skriva av mig lite.

det ska i alla fall planeras en irlandsresa inom snar framtid, eller kanske resor närmare bestämt. och så måste jag åka till österrike och hälsa på marie. måstemåste. skulle nog behöva ha ett jobb med helt galen lön så jag kan göra alla resor jag vill. eller så ska jag nog satta på att bli superduktig på mitt jobb och tjäna helt galet på provition. har tänkt att spara undan all provition på ett sparkonto och bara använda normala lönen. så jag kan göra något riktigt bra för de inkänade pengarna. det har i alla fall börjat bra, inte för att skryta, men jag är mycket bättre än alla andra i min grupp, både på säljdelen och på kort samtalstid. det trodde jag aldrig, jag kände mig sämst under utbildningen. men kanske har en dold talang att prata med folk i telefon, att hjälpa dem med deras problem och erbjuda något extra. har alltid sagt att jag aldrig ska ha ett telefon-jobb men det är så mycket roligare än jag någonsin trott. visst får man jobbiga/superarga kunder, men man får så mycket mer härliga människor som verkligen förgyller dagen, som får en att skratta och man har fetaste leendet på läpparna. och de arga är bara att hålla sig lugn och sedan släppa dem direkt när man lagt på. så ser jag på saken.

det här blev ett väldigt luddigt inlägg men det får ni stå ut med! nu blir det så mycket bättre!

PUSSS